På spaning efter Malmös arkitektur

I Malmö finns det gott om spännande och vacker arkitektur från olika århundraden. Vi har bett Jeanette Rosengren ta oss med på en promenad där man kan uppleva allt från gotiskt 1300-tal i närproducerat tegel via historicerande jugendpalats till avskalad funkis. Vandringen avslutas i en helt nybyggd stadsdel i glas och aluminium. Det enda du behöver är ett par bra promenadskor:

Vi börjar vårt strövtåg vid Sankt Petri kyrka som invigdes 1319. Det magnifika intryck som denna mäktiga byggnad då gjorde på den lilla fiskebyns invånare kan man knappast föreställa sig. Teglet togs från egen tegelgård och byggnationen var lång och svår. Resultatet blev en gotisk, treskeppig basilika med ett 96 meter högt torn. Beundra gärna helgonen i kritsten på västra sidan men ha i minnet att de är kopior, originalen finns i säkert förvar för att stå emot tidens tand. Kyrkan är öppen dagligen, nyrenoverad och väl värd ett besök, inte minst för de välbevarade 1400-talsmålningarna i Krämarekapellet.

Nu följer vi Göran Olsgatan den korta biten ner till Östergatan där vi stannar på hörnet (Östergatan 32). Här finner vi tre hus intill varandra, ritade i helt olika stil men av samme arkitekt – dåvarande stadsarkitekten John Smedberg. När han gjorde ritningarna till detta nya riksbankshus uppfört 1888 – inspirerad av det som fortfarande finns i Berlin – blev stilen italiensk klassicism med pelare och utsirade dekorationer. Om man betänker att bankväsendet uppstod i Italien faller en sådan tanke sig helt naturlig, det var vanligt att byggnader sattes i ett sammanhang med tanke på vilken verksamhet som skulle bedrivas i dem.

Arkitekten Alfred Arwidius var en känd malmöprofil vid förra sekelskiftet. En av de många byggnader han ritade, Wienska palatset, hittar vi lite längre österut, på Östergatan nr 27. Kunden hette Oscar Wiens och var grosshandlare i alkoholhaltiga drycker. Titta på druvorna i stuckaturen, här kan man tala om profildesign! De båda knektarna som beväpnade vaktar ingången på var sin sida om entrén är också iögonenfallande i detta jugendpalats. Arwidius gick senare en skandalomsusad död till mötes när han tillsammans med sin 16-åriga älskarinna föll offer för koloxidförgiftning då hans varmvattenberedare installerats felaktigt. (Om man är särskilt intresserad av de sociala strukturer som ryms på en begravningsplats rekommenderas en vandring på S:t Pauli mellersta kyrkogård. Ta ingången från S:t Knuts väg och följ den stora breda gången rakt fram. Strax innan kapellet skymtar du till vänster ett stort mausoleum. Här vilar den ovan nämnde Oscar Wiens och hans familj. Alldeles intill finns en allmänning med små enkla träkors. Detta är gravar för barn till fattiga föräldrar).

Från Östergatan når vi Kattsundsgatan och svänger ner i den. Vi håller till höger tills vi når hörnet vid Rundelsgatan och det funktionalistiska Siriuspalatset från 1931. Beundransvärda är art deco-inslagen i fasaden – notera särskilt namnet på gaveln och utformningen på balkongerna – som är ovanliga i Malmös stadsbild. Enkel, ren och avskalad arkitektur.

Vi vänder nu helt om och går tillbaks till hörnet vid Riksbankshuset. Västergatan följs västerut och vi finner flera stenhus från 1500-talet, bland annat borgmästare Jörgen Kocks hus på hörnet av Västergatan/Frans Suellsgatan. Ett pampigt hus som väl får sägas vara sin tids Turning Torso i betydelsen påkostat och lyxigt. Lyft gärna blicken och notera den vackra madonnan med Jesusbarnet i famnen som står i nischen på hörnet. Återigen en kopia, originalet har räddats åt eftervärlden.

Lite längre ner på gatan, i nordvästlig riktning (Västergatan 5), ligger Malmös första parhus, Rosenvingska huset, också det ett 1500-talsbygge som ägdes av änkan Anne Pedersdatter Lilliefeldt men fått sitt namn efter hennes make. I huset återfinns Nordens äldsta papperstapet, något som inte bara var kostsamt och vackert utan även verkningsfullt skyddade mot vägglöss! Huset hade ursprungligen ingen invändig trappa, en svalgång på baksidan band ihop våningarna. Den vackra tavlan ovanför porten med makarnas adliga vapen har en plattysk uppmaning om att vi ska komma ihåg att ta tillvara på tiden.

Nu följer vi Västergatan tillbaks till Hamngatan där vi svänger vänster. Framför oss har vi en spännande mix av gammalt och nytt. Vi passerar det pampiga Börshuset och helt nyrenoverade och tillbyggda Malmö central som blivit stadens nya nav med den 2010 invigda Citytunneln. På höger sida ser vi nu Ferdinand Bobergs posthus från tidigt 1900-tal, ett nationalromantiskt mästerverk som vid tiden för bygget fick symbolisera Malmös ambitioner att bli en storstad. Posthuset som numera är byggnadsskyddat är i viss mån närproducerat; sandstenen hämtades från Öved. Vi passerar Posthusplatsen som genomgått en metamorfos under det senaste året. Nu möter oss en öppen plats där man sommartid kan sitta och filosofera vid trapporna och blicka ut över hamninloppet och kunskapens högborg.

På andra sidan vattnet, längst ut mot fyren möter vi Orkanen, där Malmö högskola bedriver lärarutbildning och där ett luftigt och vackert bibliotek finns inrymt. Byggnaden stod klar 2005 och året därpå belönades den med stadsbyggnadspriset. På den mjukt böljande fasaden i grönt glas är olika strofer ur dikter och sånger exponerade. Malmös store diktare Hjalmar Gullberg är representerad liksom den i staden boende artisten Timbuktu. Andra ord som finns på fasaden representerar lärdom och samarbete, skrivna på olika språk. Beroende på väderlek och tid på dygnet skiftar orden uttryck.

Näst sista anhalten på vår arkitekturspaning får bli det nybyggda området Dockan, beläget på klassisk gammal industrimark i Malmö. Här byggde Kockums fartyg under en lång period, nu är området enastående ur stadsplaneringsperspektiv. När vi stegar över Klaffbron kan vi skänka en tanke åt de tusentals industriarbetare som varje dag cyklade över bron under företagets storhetstid. I fonden ser vi också den karaktäristiska 65 meter höga så kallade Gängtappen, Kockumshuset, från 1958 som är företagets huvudkontor. Varvets gamla byggnader på vänster hand har byggts om till moderna lokaler där både SvT och Media Evolution City numera huserar. Pietetsfullt har man låtit delar av fasaden och detaljer inne i byggnaden finnas kvar. När vi svänger ner i Isbergs gata möter vi både bostäder och kommersiella lokaler i den helt nya stadsdelen. Framme vid Dockplatsen tar havet vid och här har den gamla varvsdockan blivit en välanvänd småbåtshamn.

Vi följer Lilla Varvsgatan och möter en storhet. Över Dockan och hela staden ståtar sedan 2005 Malmös nya unika landmärke Turning Torso ritad av Santiago Caletrava. Nordens högsta skyskrapa med 54 våningar – arkitekten inspirerades av en stiliserad diskuskastare – består av vridna kuber som vänder sig både mot staden och mot havet. Turning Torsos silhuett följer oss som ett utropstecken när vi vandrar vidare i kvarteren och imponeras över hur arkitekterna lekt med naturmaterial och sobra färger.

Väster om Turning Torso finns fler delar av nya stadsdelen Västra Hamnen som vänder kinden mot Dronningens by på andra sidan sundet. Här möts hela Malmö på ett okonstlat och opretentiöst vis. Sundspromenaden med sina väl tilltagna trädäck har blivit en naturlig samlingsplats antingen man kopplar av med hämtmat efter jobbet eller solbadar på sin lediga dag. Stadsplanen var inspirerad av medeltidens, med både gyttriga gränder, ett tätt gatunät och öppna platser. I stadsdelen arbetar man aktivt med hållbar stadsutveckling, har byggt energieffektivt och välisolerat. Flera typer av intressant arkitektur lockar. De sex kulörta, minimalistiska packhusen har hämtat inspiration från Amsterdam och är byggda som enfamiljshus, med fungerande extern hissanordning. I ”Loft living”-huset vid Vimpelgatan har lägenheterna högt i tak och öppna ytor. Dessutom har de boende egen strand på taket; växtlighet, solstolar, dusch och plats för härliga grillfester.

Fyra tips för turister – arkitektoniskt intressanta platser utanför centrum

  1. Rosengård. Klassiskt sammanhållet miljonprogramsområde med stora grönytor och en 200-årig herrgård som grädde på moset. De olika delområdena i stadsdelen har helt olika arkitektonisk karaktär. Arkitekterna inspirerades av Ponte Vecchio i Florens när man ritade Rosengårds centrum. På Bennets väg finner vi bokalerna – kombinerade bostäder och lokaler med butiker med spännande utbud från en multikulturell stadsdel.
  1. Kirseberg. Unik arbetarstadsdel i Malmös östra delar med ansenlig bevarad småhusbebyggelse från 1800-talets andra hälft i kombination med folkhemsbostäder i röd tegel från 1940-talet och byggnader från sent 1960-tal. De gamla husen undgick rivning i slutet av 1960-talet på grund av ett aktivt byalag. Notera särskilt Osbergs längor – arbetarbostäder uppförda på 1860-talet med inspiration från Storbritannien. Börja promenaden vid vattentornet från 1879, där det numera inryms bostäder.
  1. Östra Kyrkogården. Stilren och stram arkitektur i klassicistisk stil och arkitekten Sigurd Lewerentz stora livsprojekt som började byggas 1916. Den brutalistiska blomsterkiosken bär också hans signum. Kapellens marmorflis är föränderligt beroende på ljus och årstid.  Här finns, förutom traditionell kyrkogård, en judisk och en muslimsk begravningsplats.
  1. Möllevången. Ett område byggt för arbetare under 1900-talets första dekad är nu en modern stadsdel med ung befolkning och spännande affärer med livsmedel från hela världen. Arkitekturen är huvudsakligen från tre epoker; 1910-talet, 30-talet och tidigt 70-tal. Här samsas enkel ”arbetarjugend” med klassisk funktionalism och gult tegel. I Sveriges äldsta Folkets Park som inryms i stadsdelen kan man beskåda Moriska Paviljongen, ritad av arkitekten Aron Krenzisky i början av förra seklet. Tankarna går till orientalism och Tusen och en natt. 

Av Jeanette Rosengren, Kira Förlag

Detta inlägg är publicerat i . Spara sidan som bokmärke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *